Seger mot ÅFF för herrarna

Vilken märklig match, för ärligt talat så kunde det lätt ha sluttat 5-5 eller 7-7.
Seger med 3-1 låter ju bombsäkert men så var inte matchbilden. I denna match fick vi betalt tillbaka lite i dom matcherna vi har haft oflyt i tidigare, iaf en av dom. 36 avslut sammanlagt i matchen betyder ett avslut var 2,5:e minut, när såg man det senast?
Redan efter 12 sekunder låg bollen i Åtvidabergs kasse inprickat av den notoriske målskytten Melvin, han snappade upp bollen efter ett missförstånd i ÅFF:s backlinje och dräpte in bollen intill stolproten, TOLV SEKUNDER!? Jag har nog aldrig sett ett snabbare mål tidigare.
Dom 10 efterföljande minuterna spelade vi en härlig fotboll och ÅFF fick jaga boll, som ett tack för det kom också 0-2 i minut 12. Återigen var det måltjuven Melvin som höll sig framme och återigen var det en miss i ÅFF:s försvar, Melvin fick bollen lite gratis, vände på en enkrona (femöringar finns ju inte längre) och pangade in bollen till höger om målvakten.

Efter 0-2 kom ÅFF in i matchen igen och skapade 3-4 riktigt bra chanser inom loppet av ett par minuter men Tobbe i mål hade parkerat bussen på mållinjen och inga skott skulle passera där.
Resterande tid av halvleken var det skjutjärnsfotboll där chanserna avlöste varandra, det måste ha varit en riktigt underhållande match för den som tittat men inte haft hjärtat i något av lagen. För mig var det tvärtom, min puls sköt i taket och stannade där.
I början av andra halvlek tog vi det lite lugnare och rullade runt bollen, vi skapade också ett par finfina lägen och på ett sådant i minut 53 kom också trean. Liridon spelar Paolo fri med en finurlig passning, Paolo avlossar kanonen men målvakten räddar, returen hamnar på en framstormande Petar som på volley dundrar in bollen i mål.
Men en stund senare föll vi återigen in i skjutjärnsfotbollen och spelet började bölja igen.
Märkligt att vi inte kunde behålla vår kyla, att ÅFF skulle spela en desperado fotboll var ju väntat, dom ville inte tappa kontakten med lagen ovanför kvalstrecket så poäng var livsviktigt för dom. Vi skulle bara hålla oss kalla och låta dom göra misstagen, så blev det inte. Vi gick rakt i fällan och spelade lika desperat långa stunder som ÅFF och vi skall tacka Tobbe och hans stolpar att vi bara släppte in ett mål.
I minut 76 kom reduceringen, inte oväntat eller oförtjänt alls ärligt talat. Ett bra anfall som avslutades med ett perfekt instick mellan innerback och ytterback till Isac Lindeberg som avslutade kliniskt från 4 meter.
Att skriva om alla chanser som skapades efter det, åt båda hållen för den delen, låter sig inte göras, det skulle ta för lång tid, så många var det. Men vi höll ut och tog tre mycket värdefulla poäng med oss hem.
Den som hade högst puls av alla måste ha varit Järdler, han stod upp hela matchen och försökte lugna ner spelarna, han fick nog ett o annat grått hårstrå på köpet också.

Vad tar vi då med oss från denna match kanske du undrar, vi tar med oss dom tre målen och att vi skapade en handfull bra lägen till, resten glömmer vi för vi kan göra det bättre.

Fakta:
Åtvidabergs FF – IFK Värnamo 1-3 (0-2)
0-1 efter 12 sekunder, Melvin Frithzell
0-2 minut 12, Melvin Frithzell
0-3 minut 53, Petar Petrovic
1-3 minut 76, Isac Lindberg
Avslut: 21-14
Avslut på mål: 12-7
Hörnor: 9-6
Frisparkar: 15-10
Varningar: 0-1 Victor Nilsson IFK, avstängd nästa match
Publik: 1468

Laget för dagen:
Tobbe A, Victor N (71), Tyler L, Fredrik L, Freddy W
Oscar J, Simon N, Liridon S, Petar P (87)
Paolo Marcelo S A, Melvin F (69)
Ersättare:
Pilip V (MV), Johan A (71), Otto E, Archford G (87), Gentrit C (69), Egawa M, Oskar D

Nu lägger vi denna match till handlingarna och blickar framåt mot nästa, för på lördag styr vi IFK-bussen mot Varberg och match mot alltid knepiga Varbergs BoIS.
Det går en supporterbuss för er som vill följa med, kontakta i så fall Kamrat-12:an.

Vid pennan och bakom kameran:
Nico Eremidis

       
IFK VÄRNAMO